A-Vitamin

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin och en antioxidant. Den klassas som en av de viktigaste vitaminerna och kan lagras i kroppen, vilket betyder att det pytsas ut när det behövs. Vitamin A är absolut nödvändig för vår syn, det upptäcktes redan för 3 500 år sedan av läkekonstens fader Hippokrates i Egypten. Förutom att vitaminen är känd för att bidra till normal synförmåga har den stor betydelse för immunförsvarets normala funktion.

A-vitamin är nödvändig för våra cellmembran, vilka har funktionen att skydda våra celler på samma sätt som vår hud skyddar vår kropp. Vitaminen krävs för att våra slemhinnor ska skydda oss från allergier och öka tolerans mot gifter. Det finns en rad andra funktioner som läkning av sår, sund frisk hud och har betydelse även för både hår och tandkött.

Varför behöver vi A-vitamin?

Sedan barnsben har man fått höra att man ska äta mycket morötter för att man ska se bra i mörker. Du behöver A-vitamin inte bara för att du ska kunna ha en god syn, utan du behöver det för att hela din kropp ska upprätthålla viktiga funktioner. A-vitamin är också en antioxidant som minskar risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Vid graviditet har det en grundläggande betydelse för embryots och fostrets tillväxt och utveckling. Därför är det bra att se över sin kost under graviditeten, särskilt i början av graviditeten.

Eftersom A-vitamin är fettlöslig är 90% av vitaminen lagrat i levern. Därifrån utsöndras det långsamt när kroppen behöver det. Upptaget av A-vitaminen förbättras om man har ett normalt fettintag. Infektioner och sjukdomar utarmar A-vitaminförråden. Vid brist på andra vitaminer och mineraler som protein, järn eller zink kan kroppen få svårt att ta upp A-vitamin. Det kan vara svårt även för kroppen med omvandlingen av betakaroten till A-vitamin om magfloran inte är i balans eller om du dricker alkohol i stora mängder.

Hur får jag i mig A-vitamin?

Det är nästan ingen som lider av A-vitaminbrist i Sverige. Äter du allsidig kost får du i dig all A-vitamin du behöver och det täcker dagsbehovet gott och väl. Karotenoider som finns i växtbaserad mat är grönsaker och rotfrukter, som är den vanligaste sorten, och det omvandlas till A-vitamin i kroppen. Det finns särskilt rikligt i vegetabilier som är gula och röda, såsom morötter, nypon, mango, tomater och aprikoser, men det finns även gott om det i spenat och grönkål som är grönt. Det kan vara bra att veta att A-vitamin är inte känsligt för upphettning, så man behöver inte oroa sig för att vitaminerna försvinner vid tillagning.

Vitaminen förekommer i olika former och de två största grupperna är retinol som finns i animaliska produkter och karoten som finns i den vegetabiliska delen. Retinol finns i inälvsmat, främst i lever men även i ost, ägg och matfett. När kroppen omvandlat dessa ämnen till A-vitamin lagras det främst i levern. Men betakaroten från växtriket kan även lagras i underhudsfettet och skyddar oss från solens farliga strålar och bidrar även till att vi får lite färg och förbättrar vår solbränna.

Vem behöver ta tillskott av A-vitamin?

Med den kosthållningen vi har i Sverige är det inte lika vanligt att man behöver tillskott av A-vitamin. Du kan dock behöva extra A-vitamintillskott om du konsumerar höga halter av alkohol. Vid magsjukdomar eller efter en mag- och tunntarmsoperation kan kroppen ha svårt att omvandla det vi äter till A-vitamin. Vid dessa fall bör man be läkare kontrollera att man inte har brist på vitaminer allmänhet.

Gravida kan behöva extra tillskott av A-vitamin, man brukar rekommendera högst 1,5 mg (5 000 IE), men man ska alltid rådgöra med barnmorska eller läkare innan man börjar ta extra vitamintillskott. I vissa fall kan även diabetiker, cancerdrabbade, rökare och brännskadade behöva tillskott av vitaminen. Då brukar läkare skriva ut recept eller man blir ordinerad det man behöver.

A-vitamintillskott kan användas vid terapeutisk användning vid en rad olika besvär. Det kan vara till exempel vid nattblindhet, torra ögon, grön starr, menskramper, PMS, Övergångsbesvär, olika typer av infektioner, eksem, astma, luftvägsinfektioner, stress, trötthet, migrän, tand- och gomsjukdomar bara för att nämna en del. Då kan det röra sig om 7.5mg – 90 mg per dag under perioden.

Vad händer om vi har A-vitaminbrist eller får i oss för mycket?

En av de allvarligare bristsjukdomarna som man känner till vid A-vitaminbrist är att det kan leda till blindhet. Det är den största enskilda orsaken till blindhet i världen. Det kan börja med kliande eller brännande ögon. Ögonen kan kännas torra och det gör ont i ögonen. Det kan uppstå sjukdomar i bindehinnan eller i hornhinnan som sedan leder till blindhet. Andra symtom vid allvarlig brist kan vara infektionskänslighet, trötthet, viktförlust, akne, hudsjukdomar som hyperkeratos i hårsäckar och inflammerade slemhinnor.

Vad som räknas som toxiska doser är beroende av vad man intar för näringsämnen i övrigt. Följer man det rekommenderade intaget så är det absolut ingen risk att man överdoserar. Vid enstaka fall har det rapporterats att intag av 6 mg (20 000IE) per dag kan vara skadligt. Men ofta handlar det om att dessa personer har haft nedsatt leverfunktion eller har haft virushepatit. De allra flesta fall av toxicitet har handlat om intag av så mycket som 30 – 60 gram per dag under en period av 6 – 8 månader. Vid akut överdosering av A-vitamin kan det orsaka illamående, kräkningar, yrsel, huvudvärk, aptitförlust, dimsyn, dubbelseende, trötthet, sömnsvårigheter, hudtorrhet och klåda kring ögonen. Om dessa symtom beror på överdosering avtar symtomen när man minskar på vitamintillskottet.

Så här mycket A-vitamin behöver du få i dig varje dag

Det finns mycket livsmedel som innehåller vitamin A som du kan äta, men alla är vi olika. Vet du med dig att du inte får i dig tillräckligt med A-vitamin kan det vara en bra idé att ta extratillskott av vitaminen. Brist på vitaminen kan orsaka problem som är svåra att rätta till, så se över din kost så att du får i dig tillräckligt.

Dagligt referensintag av livsmedelsverket: DRI, av vitamin A

Män:                  0,9 mg/dag

Kvinnor:            0,7 mg/dag

Ammande:        1,1 mg/dag

Gravida:            0,8 mg/dag

Barn:                  ca 0,4 mg/dag

Livsmedelsverket uppmanar:  Obs! Om du är gravid bör du aldrig äta mer än 3 mg/dag.